Tårar som faller
Idag är en sån dag när tårarna bara faller, jag känner en enorm smärta över livet som inte blev som jag tänkt. Jag beskyller ingen annan än mig själv. Kanske därför smärtan är enorm just idag. Jag känner hur min själ sköljs i genom som en högtryck mot en bil. Alla val vi gör och alla val vi gjort. Hur påverkar det oss när vi vill och har gjort det av kärlek till andra. Är det okej att ensam bära smärtan och dra lasset? Nej! Det är inte alls okej. Att lära sig tänka på sig själv är en utmaning när livet handlat om alla andra före en själv. Vi lär så länge vi lever, men en paus i lärandet vore behagligt.